10 och en fjärdedels makaron

Förlåt förlåt Emli (och alla andra) för att jag inte har uppdaterat. Det finns liksom inte så mycket att skriva. Här har det inte hänt särskilt mycket under veckan. Var på Science Museum igår och lekte lite. Vilket ställe! Vi var värre än skolbarnen, haha.

Var inne och läste lite om Denise Rudberg nu (världens mysförfattare!) och hon har tydligen skrivit en ungdomsbok som jag inte har hört talas om! Så om någon vänlig själ vill glädja lilla Emma i London så heter boken Tillsammans ;)

Jag var och simmade idag igen. Det är verkligen jätteskönt men det blir nog lite träningsvärk är jag rädd. Jag har blivit såå ordentlig (om man bortser från att Jonna och jag var på eh... Pizza Express på lunchen). Jag saknar svensk mat! Det får nog bli köttbullar på IKEA snart ;)

Jobbet går bra, Piers är så söt så! Maxine är i Sydafrika denna veckan så det är bara jag och Tim hemma. På söndag åker han till Malaysia och Indien så då är det bara jag och Maxine hemma i 10 dagar. Vecka 7 har Piers sportlov så då ska vi troligtvis åka ner till farmor och farfar på sydkusten några dagar. På torsdagen kommer Fiddelino så då blir det fotbollsarenor och sightseeing för hela slanten!

Hoppas ni har det bra där hemma! Och Malin, det där med din vattenallergi vill jag höra mer om! ;P

Emma

5 månader i England!

Är det inte galet?! FEM månader! Ja minus tre veckor förstås, men ändå! Det känns mycket bättre nu än det gjorde när jag kom tillbaka efter jul! Jag trivs verkligen här! Men utan Jonna hade det inte gått...

Det har varit en ganska slö vecka med mycket skratt och eh... bussåkande. I onsdags satt Jonna barnvakt så jag gick över en sväng på kvällen. Det spårade ur som vanligt och jag väntar mig inte att någon ska förstå det här (så ni som har tröttnat på alla interna skämt kan hoppa ner några rader)! I förra inlägget skrev jag ju att det blivit en del matte på sista tiden, och mer blev det i onsdags. Vi utvecklade våra matematiska tankar till diagram. Dessutom pratade vi om rödljus och spådde i te. 'Perry' och 'potatis', vad hände?!
Kvällens citat: " Vem fan släppte ut dig från dårhuset? Sluta prata med mina soffkuddar!" (Nej, riktigt så farligt var det inte och vi har inte blivit psykiskt störda... än :P)

På torsdagen var vi på V&A museum, det har plötsligt blivit en av favoriterna. I fredags simmade jag igen, tänka sig att jag går och simmar! Kors i taket! Tim, Maxine och Piers åkte till farmorn och farfarn på sydkusten på kvällen så jag hade huset för mig själv hela helgen. Jonna och jag utnyttjade givetvis detta. Nej, vi hade inte fest, vi tittade på OC (vad annars?!) Jonna gav mig en lektion i musik också så nu har jag liiite bättre koll.

Största delen av lördagen spenderades faktiskt på en buss. Vi började med att åka till King's Road, strosade runt lite där, åkte till Liverpool Street, käkade custard och pubmat, åkte hem, slöade framför tv:n, åkte buss till Camden, kom inte in på klubben vi skulle till, åkte buss igen, hamnade på andra sidan Themsen, åkte tillbaka, och hamnade framför tv:n igen. Vilken tråkig dag, tänker du, men du har fel! Med Jonna har man aldrig tråkigt ;) Kvällens citat: "Chips anyone?"

Igår skulle vi titta på vaktombytet men givetvis var det inte då... Hanna kom i alla fall så vi härjade runt i London lite. Gick längs med Themsen, över Tower Bridge och var allmänt turistiga. Var på Starbucks också, det har tydligen blivit en söndagstradition...

Förlåt för ett konstigt blogginlägg...

Hoppas ni mår bra där hemma, jag saknar er!

Emma


"Eeeevery roooose has its thoooorn..."

Till Jonna Jonna

Solen gick ner som på beställning, det hade inte varit samma sak om den sken

där vi gick i sjöar som vattenpölar med våra kängor och smala ben   

Tänk om kaféet inte stängt så tidigt den kvällen

Tänk om klockan tagit samma vägar som vi

när vi gick på tomma, blöta gator där historierna flög förbi


Och allt som vi sa då

Tänk att man kunde säga så

Vi gick bland gårdar, hus, affärer och skjul

och allt var så konstigt

men förbannat kul

Det kunde ha varit nån annan

Men det var jag


Vad är det som gör att man säger saker, man säger saker man inte förstår

där vi gick på berg som högar av löv med långa jackor och längre hår

Och vad är det som gör att man glömmer saker

Man glömmer att man trivs med livet ibland

När vi flydde från sanning, tid och besvär

för att ta måsten i andra hand


Och allt som vi sa då

Tänk att man kunde säga så

Vi snackade skit om alla vi kunde klandra

för att komma på att vi bara hade varandra

Det kunde varit några andra

Men det var vi


Och vi glömmer höst, och vi glömmer vår

Vi glömmer allt och tror att tiden är svår

Men man kommer på, sen efteråt

att vi hade rätt kul emellanåt


Ja, vad var det egentligen som hände den kvällen

Vad gjorde mig så förfärligt glad

när vi gick med förhoppningar som drömmar

om stearinljus och varm choklad


Tänk om kaféet inte stängt så tidigt den kvällen

Tänk om klockan tagit samma vägar som vi

Tänk om vi inte gått i några vattenpölar

som smala ben och kängor trampat i


Lars Winnerbäck


Kan man vara allergisk mot vatten?

Måndag, måndag, måndag. Mina måndagar handlar oftast om att begrava sig i strykhögen, men idag blev det städning istället eftersom Piers var sjuk i fredags. (Han mår bättre nu, så det är skönt.) Fredagen handlade istället om djur och... ja det var visst inte så mycket annat. Men det gick jättebra! På kvällen gick Jonna och jag till Holly Bush som är en mysig liten pub i Hampstead. Helt random dök Tim upp (alltså inte pappa Tim utan kompis-Tim) så han joinade oss. Hur trevligt som helst. Fortsatte vidare till något ställe som hette Enterprise och fick sällskap av någon konstig snubbe som letade konstutbildningar i en bok... Det var en galen kväll!

Lördagen tillbringades framför Jonnas tv med Barnen i Bullerbyn och våra älskade Pringles-chips. Snacka om skönt. Käkade sen lunch på Starbucks. På kvällen var jag i Finsbury Park och käkade på en pub med Hanna och Anna. Hur mysigt som helst! De är för härliga de där tjejerna!

Igår drog Jonna och jag med oss Hanna på våra små upptåg. Morgonen började med latte på Starbucks. Sen gick vi på en utställning på National Art Gallery som hette Pop Art, såg bl.a. Marilyn Monroe-tavlorna. Sen bar det av till nästa museum (vi har blivit såå kulturella sen vi kom hit), Tate Modern. Tyvärr hittade vi inte vår nya favorittavla "Livet" på vykort (ja, vi kanske har döpt den själva, men efter våra djupa analyser tyckte vi att namnet passade bra), så vi fick köpa varsitt kort på struts-tavlan istället.

image22
Ser ni strutsen?


När vi hade gått runt och filosoferat ett tag tog vi tunnelbanan till North Greenwich för att möta Hannas engelska familj. Mamman och pappan skulle gå på Spice Girls på O2-arenan, men vi var inte avundsjuka... Nej, nej, inte alls! Vi såg nästan Spice Girls i alla fall... Det hade varit galet kul att gå och se de gamla idolerna! Jaja, vi åkte tunnelbanan tillbaka med Hanna och hennes tre olydiga barn. Jonna och jag fortsatte upp till Golders Green och hälsade på Tim, Zlatan och George en sväng. En kväll med god mat och flodhästar från IKEA.

Har fått ett hemdatum också, den 31 juli lämnar jag det här huset. Snacka om konstigt! Men nu har vi en hel vår och en halv sommar att tillbringa i underbara London!

By the way, Robyn var på tv häromdagen. Hon är stor här!

Emma


Det har blivit en del matte på sista tiden...
"3 become 1"
"2 av 92"
"1%"

"Jonna, maaaat!"

En tung dag...

Ja den här dagen blev visst inte alls som den skulle... Jag kan ju börja med att nämna att jag inte kom i säng förrän 2 i natt, varför förklarar jag senare. Tog Piers till skolan som vanligt på morgonen. Vid lunch-tid ringde de från skolan och sa att Piers inte mådde bra. Jag åkte dit, och han var inte alls pigg stackarn. Han hade svårt att andas och det gjorde ont i halsen och i bröstet sa han. Vi åkte hem och tittade på film (Har ni inte sett Surf's Up så gör det, hur skön som helst, haha) och sen gick han och la sig en stund. När han vaknade igen klagade han över att han hade jätteont i magen och helt plötsligt spydde han, rakt ut, i mitt rum, på min heltäckningsmatta! Gissa om det luktar gott här nu... Tycker så synd om honom. Han är så söt! Han är liiite bättre nu. Tror att han har fått tillbaka det där astma-viruset som han hade för några månader sen... :/

Inte nog med att han var sjuk, jag var galet trött idag också! Men jag har bara mig själv att skylla, ibland är man bra korkad! Fast jag hade ju planerat att sova hela halva dagen, ha! Där fick jag för det! Igår var vi och käkade på en restaurang inne i stan som heter Dim T. Vi skulle ha lite hejdå-middag för Calle som åker till Asien på lördag och stannar borta i 4 månader. Tim, Zlatan och "han-den-där-mörkhyade-killen-som-vi-inte-vet-namnet-på" var också där. Det var hur roligt som helst! Råkade vara ute lite för länge och helt plötsligt var klockan mitt i natten... Såg i alla fall vår första kändis, så det var värt det :) Inte för att jag kände till den där kändisen innan men han är känd och det är det som räknas! Kan inte ens namnet, men det är den långa, mörkhåriga i Little Britain. Ja, det var roligt igår!

Imorgon börjar jag och Jonna på vårt nya jobb, mer än så säger jag inte. Och vad gäller krismötet kan jag säga att det varken handlade om äpplen eller pepparspray, och krisen är över... tror jag. Snart är det helg!!!

Emma

Passar på att skicka en liten grattis-hälsning till Emli också! Åå vad jag saknar henne!

Falu råg-rut är min räddare


Piers kan vara väldigt söt och gullig men ibland är han (förlåt) en bortskämd snorunge! Idag på morgonen sa han: "Today I'll have rude manners 'cause mum's not at home." (= "Idag behöver jag inte sköta mig för mamma är inte hemma.") Han har varit stimmig hela dagen... Men jag tycker om honom ändå. När jag skulle hämta honom idag gick jag fel! Jag gick bort till skolan men jag skulle till simhallen, de har alltid simning på måndagar. Jag har trott att det har varit tisdag hela dagen, konstiga jag. Just det, jag hann i tid till simningen ändå.

Jag måste försvara mig lite mot Sudds kommentar. Det som handlade om ett äpple i förra inlägget var inte så konstigt som det lät. Eller jo, men... Så här var det; Vi kom och gick på en gata mitt i stan. Plötsligt kraschlandade ett äpple mitt framför ögonen på oss. (Är man i London så är man, här kan allt hända!) Vad gör Emma då? Jo hon kollar uppåt för att se varifrån äpplet kom. Ett gäng killar några meter längre bort höll på att dö av skratt. Många naturkatastrofer händer i världen, men om det ska börja regna äpplen så gräver jag ner mig någonstans, det är ett som är säkert.

Ikväll ska Jonna och jag ha krismöte och titta på OC. Liiite konstig kombination kanske. Och erkänn att jag gjorde er nyfikna nu, mohaha.

Emma

Rysk vinterfestival

Det är en vecka och två dagar sen jag kom hit efter jul. Det känns som en månad, minst! Men jag trivs bra, jag älskar London, så enkelt är det! Det känns inte alls så jobbigt som när jag kom förra veckan! Och nu har jag minst två besök att se fram emot! Fidde har bokat så att han kommer vecka 7 och vecka 13 kommer maami, Sudd och Elisabeth och bor hos mig! Jonnas mamma & co. kommer också vecka 7, så det blir fullt ös.

Det har varit ännu en helg med flängande hit och dit och onyttig mat, men vi har haft roligt! I fredags gick jag och Jonna och käkade på Nando's i West Hampstead och sen åkte vi in till Oxford Circus för att möta Hanna, Anna och Lisa. Vi var 10 minuter tidiga!!! Otroligt för att vara oss :) Vi promenerade runt lite och sen bestämde vi oss för att gå in på Blow Up Metro/Bedrock. Det var näst intill folktomt när vi kom dit och det var inget ös alls, men det blir vad man gör det till!

Efter en halvtimme eller nåt kom stället igång ordentligt och vi öste gärnet! Tim, Nathan, Calle och Zlatan kom dit, det var roligt att träffa dem igen, det var ju ett tag sen! De är för goa! :) Jonna och jag gick och önskade Mr. Brightside ett antal gånger och när den äntligen kom röjde vi värre än någonsin, hahaha. Lisas danspartner hade fint hår. Vi såg en del minst sagt oväntade saker, men det var en grymt rolig kväll! Som om det inte var nog regnade det äpplen från himlen också, eller hur var det egentligen...?

Lördagen började med brunch i West Hampstead och sen åkte vi buss i en hel evighet. Det är så himla mysigt (ja, det låter konstigt men det är sant!). Vi hamnade i Chelsea så vi gick längs med Themsen bort till Big Ben. Solen sken från en klarblå himmel och det var helt underbart! Jonna satt barnvakt på kvällen så jag var där en sväng.

Idag har vi varit på Tate Modern och varit kulturella. Vi blev riktigt djupa där ett tag när vi pratade om Miró-målningarna. Såg en livs levande Monet-tavla. Eller ja, så livs levande som en tavla nu kan bli...

Miró


Hoppas att ni har haft en bra helg där hemma, jag saknar er!

Emma


Lite internt:

Jonna: "Det enda positiva med den kvällen var..." (tystnad)

Emma: "Tänk om deN visste att när jag vänder på min tavla så är DEN där..."

Emma: "Du har 1,5 poäng där Jonna!"

This is London

Ja verkligheten har ännu en gång slagit till och det är rätt ordentligt må jag säga... Ni behöver inte oroa er, alla är i säkert förvar, men London är en farlig stad, det gäller bara att man inser det, trots att man är Nässjöbo. Här går man gata upp och gata ner utan att ens ägna en tanke åt alla galna människor som springer runt hur som helst. I London är man ingen. Jag känner ingen, ingen känner mig. Folk hör dagligen rop på hjälp, men är det någon som hjälper till? Hela kvällen har jag hört sirener från polisbilar ute på gatorna. Vart är de på väg?

Anledningen till att verkligheten kom ikapp mig är för att det var inbrott i källaren till Jonnas hus i natt! (För er som inte vet det så bor Jonna i källaren!) De hade inte tagit sig in i hennes rum som tur var, men det är fruktansvärt obehagligt! Jag har aldrig varit så rädd att gå mellan våra hus som jag var ikväll! Det händer visst sådana saker här också, i lilla West Hampstead. Men jag antar att det bara är att vänja sig, this is London!

Emma

Till Jonnas mamma

Tack för att du läser min blogg! :)


(Ni tycker att jag är dålig på att uppdatera, men den där Jonna, hon är värre!)

David Hellenius - busschaufför? Nej, det var nog inte han...

Nu är jag tillbaka i vardagen och allt känns precis som vanligt. Även att längtan efter allt och alla där hemma ligger och gnager hela tiden, känns allt mycket lättare nu! Piers har varit i skolan igen och jag har storstädat huset. Precis som det brukar vara... Jonna och jag käkade lunch på J i tisdags. Precis som det brukar vara... Piers har pratat om djur 99 % av dagarna. Precis som det brukar vara... Ja, jag tror nog att ni fattar poängen.

(Jag lyckades göra en Bettan när jag städade Tims och Maxines badkar. När jag stod där och skrubbade som bäst kom jag åt handtaget där man vrider på duschen, och vips så var Emma dyngsur. Först stod jag bara där, helt chockad, och sen började jag skratta högt för mig själv. Det måste sett sjukt dumt ut!)

I måndags fyllde Maxine 40 så vi var ute och käkade på kvällen och hade jättemysigt! Piers lyckades avslöja en hel del om presenter och annat trots att både Tim och jag försökte få honom att förstå att det var hemligt. Han är så söt!

Igår var killarna lediga från skolan (efter EN dag), värmesystemet på skolan hade pajat så de fick a day off. Vi spenderade hela dagen hos Callum, en av Piers klasskompisar och hade jättemysigt! På kvällen gick Jonna och jag en lång runda i Hampstead. Hur mysigt som helst! Jag har saknat det här stället!

Idag har jag strukit och strukit. Snacka om att de hade mycket tvätt med sig hem! Det blir minst en heldag till! Känns som att högen aldrig krymper! Tur att Andra Avenyn finns!

Ikväll blir det OC igen, haha. Jag vet att ni där hemma tror att vi inte gör annat än att titta på OC och käka på McDonalds, men det ääär inte så! Vi varierar oss ibland; Lotta på Bråkmakargatan och Starbucks! :P

Emma



Emli, jag har ingen aning om varför Piers sa så här, men vi får nog klura vidare på det. Detta handlar nämligen om dig:

Piers: "Does she smoke a cigarette, walking down the road drinking beer?"
(Nej, jag kan inte komma ihåg att jag har nämnt någonting om dig i den stilen över huvud taget! :)

Jonna: "Tror du att jag är dum?"
Emma: "Jag vet att du är dum."
(Härlig vänskap :)

Enchanted-blicken


Nytt år, nya möjligheter - 2008

Det är verkligen helt sjukt! Det känns som att jag drömmer nästan. I förrgår var jag hemma, idag är jag här. Det var grymt jobbigt att åka hemifrån. En (stor) del av mig ville bara stanna kvar, medan den andra delen längtade efter att få åka tillbaka till London igen. Inte nog med att det var jobbigt att säga hejdå till familjen, flyget var två timmar försenat också...

Det var i alla fall jätteroligt att träffa Tim, Maxine och Piers igen! De var så solbrända och fina (de har varit i Afrika i tre veckor). Jonna kom över en sväng på kvällen och det var lycka :) Det var en konstig känsla att gå och lägga sig i sängen här på kvällen...

Igår var vi ute och härjade - vad skulle jag göra utan Jonna?! Gick på museum, promenerade i Hyde Park och gjorde ett snabbstopp på Harrods. På kvällen träffade vi Hanna och Lisa i Muswell Hill (när vi väl hittade dit) och firade Jonnas födelsedag. Giraffe heter stället och är hur mysigt som helst. Tyvärr - som alltid när man umgås med de här tjejerna - spårade det ur. Men vi hade roligt! :) Servitören var inte klok, men efter ett antal diskussioner om desserter, skedar, svenska språket och papperstussar, begav vi oss hemåt igen.

Idag har vi träffat Hanna, Anna och Lisa och strosat runt i vår underbara stad i solskenet. St. James Park, Trafalgar Square och Piccadilly Circus... Vi åt Sunday Roast på en pub också och hade kanonmysigt! Jonna och jag avslutade dagens utflykt med bio. Vi såg Enchanted (eller ja, Förtrollad som den heter på svenska) och den var faktiskt bra, vad är bättre än Disney liksom? :) Vi fick oss allt ett gott skratt. Eller ett... MÅNGA :)

Nu sitter jag här igen då, ensam på mitt rum. Det är då man känner av hemlängtan. Så länge man är ute och hittar på saker är det lugnt, men när man börjar fundera igen kommer det tillbaka. Jag satt nere vid tv:n med Tim och Maxine nu en stund och föreställde mig att jag satt hemma i soffan istället... Det är så overkligt...

Men jag är ju glad att vara här! Jag gillar ju det här stället! Det är bara det att hemma är bättre! Men om några dagar är jag tillbaka i vardagen igen här, vi får hoppas att det släpper lite då. Och jag har ju en hel del besök att se fram emot i vår. En vår i London - hur underbart kommer inte det att bli?!

Jag saknar er där hemma! Tack för tre underbara veckor! Vi ses snart igen! Ni är bäst!

Emma

RSS 2.0